Flodpärlmusslan till sammans med värdfisken har en nyckel roll i Stensåns framtida vattenförvaltning!

Att det finns musslor i Stensån är det kanske inte så många som känner till. En inventering som gjordes 2007 visar tyvärr att bestånden är små och utglesade på gränsen till utrotning. De arter som förekommer är flodpärlmussla, allmän dammussla och stor dammussla. Eventuellt kan det fortfarande finnas tjockskalig målarmussla i de nedre delarna av Stensån på Skånesidan.

Flodpärlmusslan till sammans med värdfisken har en nyckel roll i Stensåns framtida vattenförvaltning!

Att det finns musslor i Stensån är det kanske inte så många som känner till. En inventering som gjordes 2007 visar tyvärr att bestånden är små och utglesade på gränsen till utrotning. De arter som förekommer är flodpärlmussla, allmän dammussla och stor dammussla. Eventuellt kan det fortfarande finnas tjockskalig målarmussla i de nedre delarna av Stensån på Skånesidan.

        Flodpärlmusslor från nationellövervakningsstation Stensån. Foto Per Ingvarsson.

Flodpärlmusslan förökar sig genom att parasitera på lax eller öringynglens gälar. Flodpärlmusslan är skildkönad, han musslan befruktar honmusslans ägg under juli månad med att fritt släppa ut spermier i vattnet. Honmusslans ägg omvandlas efter 5 veckor till glochidie larver. Mussellarver (glochidier) sprutas fritt ut i vattendraget av musslan och fastnar hos gälarna på lax eller öringyngel. En mussla kan lämna ifrån sig upp till 5 miljoner glochidier. Efter ca 10 månader på fiskens gälar har glochidien utvecklats till en mussla och släpper då från fiskens gälar och gräver ned sig på vattendragets botten. Den är då 0,5 mm stor. För att det skall bli en stor mussla krävs att det är genomsläppliga, syrerika bottnar med grus och sten. När ynglen väl blivit infekterade en gång är de sedan immuna mot framtida glochidier. Viktigt är därför att det hela tiden blir ett rikligt tillskott på nya laxar och öringar. Musslan ligger nedgrävd i bottnen ca 10 år innan den blir synlig som filtrerare på åns botten. Den är då ca 3 cm stor. När musslan är ca 15-20 år är den ca 5 cm lång och kan föröka sig. I södra Sverige blir musslorna ca 80 år men kan bli 150 år. I norra Sverige kan musslan bli uppemot 300 år. En mussla växer i hela sitt liv och når en längd upp till 15 cm. De fynd som gjorts i Stensån har varit övervägande äldre musslor, vilket tyder på att det inte sker någon nämnvärd föryngring och det är alarmerande för musslornas fortlevnad. Att restaurera vattendraget för vildlaxen och att rädda musslorna är en del i de arbete som vattenrådet arbetar för.

Förekomst av reproducerande musslor indikerar en bra vattenkvalitet och att vattendraget som helhet fungerar. Om reproduktion av musslor inte fungerar indikerar det på att något är fel i vattendraget. Det finns många orsaker till att bestånden nu är nära utrotning. Vattenkraft, försurning, intensivt skogs och jordbruk är övergripande orsaker där vandringshinder, reglering, rensning, övergödning, erosion, sedimentering samt ökad brunfärgning av vattendragen är negativa faktorer som följder. Avsaknad av träd och buskridåer längs med vattendragen missgynnar både fisk och musslor negativt.

Flodpärlmusslan är klassad starkt hotad (EN) enligt EU´s Habitat direktiv och är fridlyst i Halland sedan 1961 och i övriga Sverige sedan 1994. Det är alltså förbjudet att plocka, flytta musslor eller på något sätt skada musslorna. Att göra grävningsarbete i vattendragen eller på annat sätt bedriva vattenverksamhet som kan påverka musslan och vattendraget negativt kräver tillstånd från länsstyrelsen. Flodpärlmusslan i Stensån och på västkusten har minskat med över 99% sedan början av 1900 talet och är tillsammans havsnejonöga en av de mest hotade sötvattenlevande arterna. I Halland finns 23 populationer med flodpärlmussla och enbart två är med föryngring.

Flodpärlmusslans krav på livsmiljö och att kunna bilda skal gör att den är ett levande miljöarkiv där man på varje årsring på musslan kan studera musslans tillväxt och på så sätt bedöma vattendragets förändring tillbaka i tiden. 

På Naturhistoriska Riksmuseet finns en lista på Svenska sötvattenmolusker.

 – Flodpärlmusslan kräver

  • Rent strömmande vatten
  • Grusbottnar med sten
  • Högt pH värde 6.3
  • Ett bra bestånd av öring eller vildlax
  • Fria vandringsvägar för värdfisken

– Flodpärlmussla har/är

  • Funnits på jorden i 200 miljoner år
  • Funnits i Halland sedan istiden ca 10000 år 
  • Blötdjur 
  • Långlivad 150 år– 280 år 
  • filtrerare
  • Skildkönad
  • Könsmogen vid 20 år
  • 5 miljoner larver per
  • En mussellarv på 100 miljoner blir en vuxen mussla
  • Parasiterar på lax eller öring
  • Kräver rena syrerika vatten med grus och sten
  • Flodpärlmusslan gynnar många hotade arter i vattenekosystemet 

– Hot mot flodpärlmusslan

  • Vattenkraft
  • Dikning- rensning
  • Jord – skogsbruk 
  • Fisksjukdomar
  • Överfiske
  • Försurning- utsläpp
  • Signalkräfta
  • Plockning av pärlor
  • Övrig exploatering 

– Åtgärder som behövs för flodpärlmusslan

  • Fria vandringsvägar
  • Rivning av vandringshinder
  • Minimitappning
  • Kant- skyddszoner
  • Habitat restaurering
  • Kalkning
  • Flyttning
  • Infektering på konstgjord väg. 
  • Upplysning/information
  • Hänsyn till vattendraget vid åtgärder.
  • Habitat skydd/naturreservat/Natura 2000 område.