Stensån är klassad som ett riksintresse p g a sin ursprungliga vilda lax- och havsöringsstammar. De är opåverkade av odlad fisk och därför en viktig resurs att bevara.

Att optimera förutsättningarna för bestånden av lax, havsöring och flodpärlmussla, som lever i symbios med just lax och öring och är en indikator på en god vattenkvalitet, är därför viktigt.

Andra arter som kräver speciell uppmärksamhet är ål samt havs- och flodnejonöga.

Kalkning för att motverka försurning är fortfarande en nödvändig åtgärd i de övre delarna av avrinningsområdet.

Några åar till i Halland, Fylleån, Suseån, Ätran och kanske någon till har också kvar opåverkade vilda stammar.

Tre fiskevårdsområden – fvo – finns inom avrinningsområdet.

Stensåns nedre Fvo , som sträcker sig från Stensåns mynning i Laholmsbukten vid Båstad ca 6 km upp till E6:an någon km norr om Östra Karup. Läs mer >>: www.stensån.se

Vid E6 tar Stensåns mellersta fvo vid och sträcker sig sedan 13 km uppströms Stensån ända upp till Dönardalen, någon km sydväst om Våxtorp. Läs mer >>: http://www.stensanslaxfiske.se/

Vemmentorpssjöns Fvo, inne fattar Hultasjön, Gårdsjön, Krokasjön och Vemmentorpssjön. Läs mer >>: https://www.ifiske.se/fiske-hultasjon-gardsjon-krokasjon-och-vemmentorpssjon.htm

Områdena säljer fiskekort till allmänheten och är populära bland sportfiskarna inte minst p g a de höga naturvärdena i dalgången.

Även det rörliga friluftslivet ingår i riksintresset. Stensån har också varit föreslaget till Natura 2000-område.

Havs-och vattenmyndigheten ger 2,5 miljoner kr till att sätta ut ålyngel i svenska vatten.

Ålen är en hotad art och detta är en åtgärd i den svenska förvaltningsplanen för ål. Utsättningarna kommer främst att ske i områden på västkusten utan fiske och där det finns fria vandringsvägar, säger Jens Persson, utredare på enheten för fiskereglering på hav.

Projektet leds av länsstyrelsen i Skåne och är en del av den svenska förvaltningsplanen för ål. Den innehåller i huvudsak åtgärder inom fyra olika områden; minskat fiske, öka överlevnaden vid passage förbi vattenkraft, utökade stödutsättningar och kontroll.

Det råder stor tveksamhet om de utsatta ålynglen, när de efter 10-30 år i svenska sötvatten är lekmogna, kan hitta tillbaka till Sargassohavet för att leka. Ålynglen har fångats vid engelska kusten och sedan transporterats med båt eller flyg till Sverige. Försök har visat att ålar utsatta i vattendrag som rinner ut i Östersjön inte hittar ut via Öresund – de har istället förirrat sig till den lettiska och polska kusten. Förmodligen behöver de släpas i vattenkassar från England för att kunna hitta tillbaka!

Mycket intressanta fakta om ålen finns att hämta i första kapitlet i boken ”Tyst hav – jakten på den sista matfisken” av Isabella Lövin, EU-parlamentariker 2009 -14 där hon framgångsrikt drivit fiskefrågorna och nu MP:s miljöminister i regeringen( 2018-).